Tankar hit och tankar dit

Jag sitter ofta och funderar över livet, och dess mening och innehåll. Ofta kommer jag fram till saker faktiskt, men jag vet aldrig om de är bra eller dåliga. 
Idag tog jag mig en riktig funderare, vad ska jag ta mig till med allt? Och tro det eller ej, men jag har kommit fram till något vettigt(TROR JAG?).. Jag mår inte bra av att gå runt och varken veta ut eller in, så det måste bli en förändring. Frågan är bara hur den ska gå till. Med min osäkerhet och rädsla för allting så kommer det att bli svårt. Men, för min egen skull så måste jag börja kämpa och försöka.. Jag måste ge allt jag har för att komma någon vart.
Typiskt nog så möter jag alltid motgångar från folk. Folk som hånar, skrattar och inte fattar hur jag ens orkar försöka. Men dessa människor har aldrig suttit i samma sits. Ingen människa sitter någonsin i samma sits som någon annan, för det finns alltid någon som skiljer dessa saker åt. Det förstår inte folk, vilket gör mig förbannad ibland. Den ilskan jag har i kroppen kan gå ut på andra om det inte går som det ska, och då blir det bara mer trassel. Hur man än bär sig åt, går alltid något snett ändå. Jag fattar inte meningen med det. Är jag dum då? 

Det jag har kommit fram till, är att det aldrig blir bra. Åtminstonde inte med mig iallafall.
Jag har liksom räknat ut att ingenting kan få det att bli som förr, vilket gör mig riktigt ledsen och nedstämd. Detta kan jag faktiskt fälla tårar för. Jag har varit med om så mycket, och jag har förlorat så mycket i mitt liv. Saker som ingen kan ersätta. Saker som är värd mer än pengar, mycket mer än pengar. 
Jag skulle kunna ge allt jag äger och har, för att få tillbaka det.. Skulle vilja ge miljarder för att göra om min uppväxt. Göra om allt från början, och få vissa saker ogjorda. Jag skulle vilja ta reda på saker, ta reda på mer om vissa grejer som jag har missat. 

Jag kan inte beskriva med ord hur känslan i min kropp är.. Men jag kan erkänna att ingenting känns bra. Verkligen ingenting känns bra för tillfället. Just nu är det ett sånt tillfälle där jag varken vet ut eller in. Ett sånt tillfälle där hela livet känns piss. Jag vill börja om från början! Snälla.. Låt mig känna känslan igen

Puss, Viktoria Lindgren

Kommentarer
Postat av: Vetlenicole

Nice site, regards from the netherlands!

2011-11-09 @ 07:32:59
URL: http://vetlenicole.blogminds.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0